HUNDRAFJORTONDE INLÄGGET
- Kan kärleken förknippa sig med en person och alltid va den personen för att de alltid vart just den?
- Kan avsaknaden av kärlek leda till känslor för någon som man en gång hade känslor för och då visste varför, men inte längre?
- Det måste ju va ett sätt att vara kär i kärleken?
Funderar på att klippa mig så, åsikter?
HUNDRAFJÄRDE INLÄGGET
Han uttalade orden hon inte ville höra och aj vad ont det gjorde. Tryggheten av att ha honom vilandes i hennes famn försvann och hon ville få honom att ta tillbaka det. Han förstår inte vad han gör, hur mycket bättre han har det. Hur mycket lättare saker är för honom, han tror att han är guden med alla svar. Men det är han inte.
Han kännde hur hon spännde sig när han uttalade orden, hur mycket hon inte ville att han skulle ligga kvar på hennes bröstkorg. Han fick dåligt samvete, men de det visade han inte, han hade redan förut berättat vart han stod, varför få dåligt samvete då? Han låg kvar, verkade nongalant och var medveten om det.
De låg där och var tysta.
Bryta isen. Han lyfte på sin nacke och kollade henne djupt i ögonen, hjärtvänligt, han log. Han lät sitt huvud komma närmare hennes, sina läppar närmare hennes.
Va skönt, tystnad, vi kan va tysta med varann, och bekväma, ingen is... Han reser sig, tänker han gå? Nej.
Varför kollar han på mig sådär, flinar, eller? Han är så vacker, oemotståndlig. Hans huvud närmare mitt, hans läppar närmare mina. Nu tänker jag kyssa honom.
HUNDRAANDRA INLÄGGET
"Varför slutar du?... Åh, vad är det!?"
Han var tyst en stund och sen fräste han till henne, från hjärtat, av ilska, av olycklig kärlek, han ville få henne att förstå. "Jag vill bara att du ska fatta hur mycket du behöver mig."
Hon blev tyst och han kunde känna hur jobbig han var mot henne, hur mycket färre känslor hon hade för honom. Det gjorde honom bara mer ilsken och besviken, det gjorde så ont och hans ögon tårades. Hon sög in, ville inte, var så svår, kollade ner.
Inget fanns där att hämta och han vände sig och gick, ångesten strömade ut i hans kropp och han kännde hur hon inte ens lyfte sitt huvud för att kolla på hans ryggtavla när han försvan, bort från hennes liv, hon ville säkert inte ens se det.
Men ändå visste han att det sved för henne, ändå visste han att hon lika mycket som han velat ta vara på den där kyssen, som han avbröt för att öppna sitt hjärta. Han visste att hon ville ha kyssen, men inte hans hjärta, han ville veta varför.
Jag är sjuk, har säkert PMS och är därmed deppig.
NITTIOSJUNDE INLÄGGET
Vänner med förmåner.
Frustration. Jag vill låta mina bröst tryckas mot din bringa i en nära kram, låta mina ben dinga, blunda och tänka på inget annat än just nu. Få exakt just det du kan ge och inget annat, närhet, inte mer. En älskare på natten och en vän på dagen, om ens det. Jag vill förtrycka mina känslor, som pekar åt alla håll, i glömska, få dem att sluta existera och inte ge dig något mer än just det du vill ha. Jag vill kunna läsa dina tankar så att du slipper svara på mina jobbiga frågor. Jag är så jävla attraherad av dig, lust, erotik, svett, kyssar. Inget mer.
NITTIOFJÄRDE INLÄGGET
Melina går mot Håkan från kapprummet, hon går grasiöst, som en fotomodel, men samtidigt ler hon sådär " åh jag är din Håkan, och jag är sötkär i dig"-blicken. Håkan går mot Melina från idrotten, han skojjar till de lite med sin gång med raka ben, unjefär som en pingvin fast att man har långa ben och inte bara två små fötter där nere som pingiver har. De e fult men gulligt. Håkan ler sådär snällt och hjärltligt som han alltid gör. Fast nu har han glimten i ögat, "jag är kär i dig Milly"-blicken har han. Han sträcker ut sina långa armar mot Milly. Dom möts mitt på asfaltsplan och kramar varandra, kärleksfullt. Håkan pussar Millan på pannan, Millan kollar upp. Dom pussar varann på mun, Millan lutar sig mot Håkan och lyfter ena foten under pussen, som en prinsessa.
Min vän Melina hade en låtsas pojkvän, i våra intersnkämt. Jag hittade denna texten idag, skrev den i typ 9an. MAS.
SEXTIOFEMTE INLÄGGET
FEMTIOÅTTONDE INLÄGGET
"En brasa brann för längesedan.
Det var du som la på veden, tände eld.
Med tiden la du på mer, jag höll den brinnande.
Nu har du slutat att försörja den med ved och det är bara glöd kvar.
Ändå fortsätter du att blåsa på den,
när jag vet att du inte har mer ved att lägga på.
Så snälla, låt mig få släcka den istället."
De va fint skrivit av mig, de passade bra in då.
FEMTIOFJÄRDE INLÄGGET
_________________________________________________________________________
När börjar man älska någon?
Trots att jag brukar plocka bort skit från hennes klor, vilket hon hatar, så är jag hennes nr 1. Trots att hon får äckliga fästingar som jag måste plocka bort och ibland varbölder som jag måste tömma så älskar jag henne. Trots att fästingar nog är den äckligaste insekt jag vet. Trots att min katt kan skita på sig ibland så de fastnar i hennes långa päls så duschar jag henne mot hennes och min vilja. Jag klipper bort de långa håret runt hennes röv så de inte fastnar mer. Jag klipper av jobbiga tovor från hennes päls på sommarn som gör så ont att hon beter sig som en riktig tjurkärring när jag vårdar henne. Ändå vet jag att om minst en kvart kommer hon att ha glömt de och jag förblir hennes nr 1 ändå.
Så när börjar man älska någon? När man känner den soppas väl som man behöver för att älska den? För jag tror att man kan lära sig älska vem som helst som öppnar upp sig soppas att man kan se in i den. De handlar nog inte om att man ska klaffa för att älska. Mer om att hitta så många goda sidor så att man kan bortse från de dåliga.
Trots att min äckliga katt ibland sover i min säng och jag stänger dörren och jag vet att jag kan ge mig fan på att hon kommer runt sisådär 2-3 tiden kommer att hoppa ner från min säng och jama tills att jag tvingas gå upp och släppa ut henne. Min säng är på garderoberna så de är en stor anstängning att gå upp mitt i nattsömnen för å släppa ut min jävla jamande katt.
Ändå kan jag bli lika glad när jag ser henne, jag kan ändå plocka upp henne och trycka henne mot min bröstkorg och dra min kind mot hennes mjuka huvud och jag kan ändå veta att hon uppskattar de precis lika mycket som jag.
FEMTIOANDRA INLÄGGET
Fan, jag vill ha dig.
Här på bloggen spricker min bubbla, jag bryr mig inte om vem som läser det här eller vem som inte gör det. Jag känner mig kluven och skriver nått flummigt som bara den som vill förstå får chansen att göra. Men jag kastar hit de i ett vackert inslaget paket.
FÖRTIOSJUNDE INLÄGGET
Jag undrar hur det är att va kär när man är gammal, efter att ha levt ihop nästan hela sitt liv.
Jag tycker verkligen att det är så himla vackert när man ser ett äldre par gå och hålla handen, visa lite kärlek mot varann. De måste ju ändå va målet i livet.
Mitt mål är i alla fall att omge mig utav de jag älskar och älska dem tillbaka. Jag skulle inte byta de mot alla rikedommar i världen.
FÖRTIOFEMTE INLÄGGET
Han gav mig en blommsterknopp och sa:
- Låt denna blommstra som vår kärlek... Och när den är som allra vackrast ska du plocka dess kronblad och spara dem. Sen ska jag ta med dig till en hemlig plats i hemlig ort, där ska vi strö ut kronbladen på en filt, äta jordgubbar och älska som om vi aldrig blivit sårade.
TRETTIOFEMTE INLÄGGET
TJUGOFJÄRDE INLÄGGET
SJUTTONDE INLÄGGET
Det kommer att komma en fortsättning på understående text, såsmåning om..
Musik är en sak som är viktigt i mitt liv, Förnöjt är vad det är.
ÅTTONDE INLÄGGET
DEN 25 MARS 2009, KL 00:37
SJÄTTE INLÄGGET
DEN 19 MARS 2009, KL 20:49
Oväntat besök.
Här sitter jag framför min dator och mitt tadjentbord, precis planerat att göra klart min redan 4 veckor försenade fysik rapport. Så hör jag hur det knackar på ytterdörren och någon som öppnar och säger hallå. Jag hörde direkt att det var Melina som kom och gick ut för att hälsa henne välkommen. Som alltid.
Det här inläget handlar om vänskap.
Jag gick ut och möttes utav att Paulin också var med, som jag inte träffat sen vi hade 18 års fest ihop tillsammans med Louise i januari. Självklart blev jag glad och det känndes ännu bättre att få en ursäkt att dissa fysikrapporten lite extra. Nu har jag lite ångest för de men jag ska göra den så snart jag är klar med det här inlägget, hoppas jag.
Jag och Sandra blev kompisar i lågstadiet och har hållt samman sen dess trots att vi aldrig direkt tillhört samma gäng. I 7:an blev jag och Amanda P bästa vänner och någonstans i åttan insåg Melina hur kul vi hade ihop så att hon började följa efter oss, såsmåningom växte hon in å vi bildade trion MAS. Snart började jag även umgås med Louise och i 9:an började jag lära känna Paulin genom Louise och Amanda H genom Melina.
Det är helt underbart att ha mina vänner som jag har idag och jag har inte nämnt alla eftersom att inte en jävel hade pallat att läsa det.
