HUNDRATJUGONIONDE INLÄGGET
Mera gnabb idag.
Mamma är medlem i humanisterna, hon har tagit ställning och står nu för det medlemskapet. Idag hölls det styrelsemöte hemma hos oss med just humanisterna. När jag kom hem från träning en stund efter att mötet inletts kunde jag inte motstå att sätta mig där och lyssna, efter en stund av fördberedelse för att känna mig bekväm med gruppen så vågade jag lägga mig i också. Det var roligt.
Jag höll med om i stort sett allt som det sa men kallar jag mig för humanist? Njae, om man ska utgå ifrån den grund av kunskap och reflektioner som jag står på idag så har jag väl uppfattningen av att min livsåskådning är humanistisk.
Men samtidigt tycker jag att jag är för ung för att snöa mig in i en sorts livsåskådning, vet för lite för att kunna bestämma mig för att det här är det rätta. Jag vill nog aldrig bestämma mig för något om jag får. Jag vill fortsätta lära mig nytt och bygga min grund starkare och stadigare. Jag vill lära mig om det jag inte förstår, jag vill skaffa vänner med mycket olika åsikter jämt emot mig och lära mig att acceptera dem ändå, fullt ut.
Jag vill skapa min egen uppfattning som aldrig kommer bli fulltsändig och kunna bli inspererad av och insperera andra.
Låter rätt mycket som allt jag redan snackat om förtut va? Lite tråkigare bara.
