FEMTIOFJÄRDE INLÄGGET


_________________________________________________________________________

När börjar man älska någon?

Jag älskar min katt och om katter kan älska så älskar min katt mig med.
   Trots att jag brukar plocka bort skit från hennes klor, vilket hon hatar, så är jag hennes nr 1. Trots att hon får äckliga fästingar som jag måste plocka bort och ibland varbölder som jag måste tömma så älskar jag henne. Trots att fästingar nog är den äckligaste insekt jag vet. Trots att min katt kan skita på sig ibland så de fastnar i hennes långa päls så duschar jag henne mot hennes och min vilja. Jag klipper bort de långa håret runt hennes röv så de inte fastnar mer. Jag klipper av jobbiga tovor från hennes päls på sommarn som gör så ont att hon beter sig som en riktig tjurkärring när jag vårdar henne. Ändå vet jag att om minst en kvart kommer hon att ha glömt de och jag förblir hennes nr 1 ändå.

   Så när börjar man älska någon? När man känner den soppas väl som man behöver för att älska den? För jag tror att man kan lära sig älska vem som helst som öppnar upp sig soppas att man kan se in i den. De handlar nog inte om att man ska klaffa för att älska. Mer om att hitta så många goda sidor så att man kan bortse från de dåliga. 

   Trots att min äckliga katt ibland sover i min säng och jag stänger dörren och jag vet att jag kan ge mig fan på att hon kommer runt sisådär 2-3 tiden kommer att hoppa ner från min säng och jama tills att jag tvingas gå upp och släppa ut henne. Min säng är på garderoberna så de är en stor anstängning att gå upp mitt i nattsömnen för å släppa ut min jävla jamande katt.
   Ändå kan jag bli lika glad när jag ser henne, jag kan ändå plocka upp henne och trycka henne mot min bröstkorg och dra min kind mot hennes mjuka huvud och jag kan ändå veta att hon uppskattar de precis lika mycket som jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback