Sara Karlsson

Jag har ett väldigt bra liv. Har haft en jävla bra uppväxt, jag har bra kontakt med mina föräldrar och även om jag PMSar på min bror ibland så står vi varann lika nära för de, han har bara inte fattat att PMS existerar än och att de förmodligen är han som får ta de störtsa smällarna. Jag får ta och be honom om ursäkt någon dag snart, snacka lite blommor och bin med, han blir byxmyndig om några veckor. Harregud.
   I mitt liv finns de inte så mycket att klaga på när jag tänker på de, jag brukar få min rättvisa igenom och jag lär nått nytt varje dag. Detta inlägget skriver jag mest för att berätta för mig själv hur bra jag faktiskt har de. Jag har föräldrar som lärt mig tänka själv och gett mig tak att bo under. Samhället jag bor i har i flertal år strävat mot jämnlikhet imon alla grupper och även om det är en lång bit kvar så finns strävan där. Det är vackert.