Sara Karlsson

Ja vill lära mig mer, jag vill utveckla mig. Ser jag ner på mig själv från den tid då jag visste mindre, ser jag tillbaka på mig själv, ser jag någon som inte är en lika "the bigger person" då?
   När jag blir visare i framtiden av erfarenhet, kommer jag se på mig själv så som jag är nu som dummare?
   Oerfarnare - ja. Om jag skulle se på någon som är mer oerfaren än mig nu, så kan jag absolut inte se ner på den. Inte i min tankevärld. Men varför skulle jag då kunna se ner på mig själv från förr? Det är ju ingen skillnad på mig och någon annan. Alltså, kan jag se ner på mig själv från när jag va yngre? Nej. Men jag kan se på mig själv som mer oerfaren av livets gåtor och jag kan se på mig så som jag är nu som mer oerfaren av livets gåtor jämfört med mig själv om 20 år.

Uttrycket "the bigger person".
   Den som de flesta vill vara. Den som jag vill vara men aldrig skulle våga kalla mig för. Kan man bli den personen som alltid gör det rätta, som alltid är "the bigger person".
   Det låter hemskt och skrämmande. Jag vill inte vara en bättre människa än någon annan och jag ser inte mig som det. Nu säger jag emot mig själv.

Här får du som läser en bild av hur krokiga och motsägelsefulla mina tankar egentligen är.

Kanske har jag missuppfattat det hela, kanske inte "the bigger person" är bättre på något sätt än någon annan. Men vem är den då? Är det den personen som alltid handlar rätt och aldrig sätter sig själv först? Är det Jesus? Kan man va lika bra som Jesus?
   Jag träffade två tjejer som sa att de inte var perfekta och de spred sitt budskap om gudomlighet endå, dem var värda de endå.
   Vem vill va perfekt? Är att vara perfekt det samma som att vara "the bigger person"?

Detta är en tanke som jag defenetivt inte är klar med än.